Till sist sprack bubblan. Jag sitter i regnet på ett kafé med två av mina bästa vänner och lyssnar på mig själv i några sekunder. Vad är det jag säger? Har detta hänt på riktigt? Är detta min verklighet?
På vagnen hem säger det pop.
Efter flera samtal hamnar jag på allejouren och efter lite tester och väntan så får jag det bästa svaret jag kunde tänka mig.... "Dina värden ser bra ut och hjärtat låter jättefint!" Boom...stenen släppte.
Sen kommer en enda fråga ut ur munnen. "Vad är det för fel på mig då?"
Efter en kort utfrågning ställer läkaren en lätt diagnos.
Du är UTBRÄND på grund av stress.
Den natten sover jag faktiskt bra. Vaknar upp dagen efter.....Ingen smärta.
-
Idag var jag tillbaka på jobbet igen, efter ett par lediga dagar, och nu sitter jag här hemma efter en tuff kaosdag.
De bekanta trycket över bröstet är tillbaka.
Nu har jag bestämt mig....
